Tidsskriften ODE är en fantastisk alternativ tidning vars artiklar vi fortsättningsvis kommer att tipsa om och göra kortare sammanfattningar på svenska. Vi börjar med en artikel i senaste numret (nr 26) om kost och beteende:
Du Gör Vad Du Äter
Glöm hårdare straff och fler poliser. Lösningen av brott och våld ligger på din tallrik. Hälsosam föda kan minska aggressivt beteende.
Vid en första anblick verkar det inte vara något speciellt med studenterna vid detta gymnasium i Appleton, Wisconsin. De uppträder lugnt, umgås obesvärat med varandra, och är fokuserade på sitt skolarbete. Inga synliga problem.
Och ändå, för några år sedan, fanns det en polis som patrullerade i skolan. Många av studenterna var bråkmakare, det förekom slagsmål med lärarna och somliga av eleverna bar t.o.m. vapen.
Skolrådet Greg Bretthauer minns när han först kom till skolan 1997 för en jobbintervju: "Studenterna var ohövliga, anstötliga och ouppfostrade." Han ville inte arbeta med dem och sade nej till jobbet.
Flera år senare tog Bretthauer jobbet efter att ha sett hur atmosfären på skolan hade ändrats i grund och botten. I dag beskriver han studenterna som "lugna och ordentliga". Slagsmål och anstötligt uppträdande är extremt sällsynt och poliser är inte längre nödvändiga.
Vad har hänt?
En titt runt skolans korridorer ger svaret. Varuförsäljningsautomaterna har ersatts med vatttenbehållare. Matsalen tog bort hamburgare och pommes frites från menyn och införde färska grönsaker och frukt, fullkornsbröd och en salladsbar.
Är det allt? Ja, det är allt. Rektor LuAnn Coenen är fortfarande förvånad när hon talar om de "förvånansvärda" förändringarna på skolan sedan hon beslöt att drastiskt ändra utbudet av mat och dryck för åtta år sedan. "Jag har inte vandalismen. Jag har inte skräpet. Jag är inte i behov av hög säkerhet."
Det är frestande att avfärda det som hänt vid Appleton som de vildaste fantasier av hälsokost- och vitmaintillskotts-fanatiker.
Trots allt, har vetenskapsmän inte undersökt förändringarna på skolan.
Hälsosam näring - speciellt effekten av tillskott av vitaminer och mineraler - verkar dela folk i motsatta läger: varmt troende, som förlitar sig på anekdoter om hur ändring i kosten förändrat folks liv, och lika varmt troende skeptiker, som avfärdar dessa historier som rappakalja. Och ändå är det inte en sådan radikal idé, att mat kan påverka det sätt som våra hjärnor arbetar - och sålunda vårt beteende. Hjärnan är en aktiv maskin: den utgör endast två procent av vår kroppsvikt, men använder 20 procent av vår energi. För att generera denna energi, behöver vi ett stort urval av näring - vitaminer, mineraler och omättade fettsyror - som vi får från näringsrika måltider. Frågan är: vad blir konsekvenserna när vi alltmer skyfflar skräpmat in i våra kroppar?
Det är obestridligt sant att våra matvanor har drastiskt ändrats under de senaste 30 åren. "Bekvämlighetsmat" har blivit en term som täcker all sorters skräpmat. Genomsnittsmåltidens innehåll har transporterats tusentals kilometer innan den landar på våra tallrikar; det är inte svårt att tro att vissa vitaminer kan förloras i processen (och naturligtvis också i den industriella framställningsprocessen).
Exempel som gymnasiet i Wisconsin, pekar det på ett direkt samband mellan näring och beteende?
Är det bara en tillfällighet att ökningen i aggressivitet och brott och social ohövlighet i västerländska samhällen har gått parallellt med en spektakulär förändring i vår diet? Kan det finnas en länk mellan de båda? Stephen Schoenthaler, en brottsdomare och professor vid California State University har forskat om förhållandet mellan mat och beteende i mer än 20 år. Han har bevisat att reducering i intaget av socker och fett i vår dagliga föda leder tilll högre IQ och bättre betyg i skolan. När Schoenthaler övervakade en ändring i måltider som serverades vid 803 skolor i områden med låga inkomster i New York City, ökade antalet studenter som klarade examen från 11 procent under det nationella genomsnittet till fem procent över. En av hans studier visade att antalet överträdelser av regler föll med 37 procent när varuföräljningsautomaterna togs bort och konserverad mat i cafeterian ersattes med färska alternativ. Han summerar sina rön så här:
"Att ha en dålig diet just nu är en bättre indikator för framtida våld än tidigare våldsamt beteende."
Men Schoenthaler's arbete har kritiserats, bl.a. för
bristande vetenskaplig metodik. Men kritiken motbevisar inte Schoenthaler's forskningsrön om att näring har en effekt på beteende.
Nyare forskning - som t.o.m. Schoenthaler's kritiker medger utförts uatn brister visar liknande slutsatser.
Bernard Gesch, fysiolog vid University of Oxford, utförde den mest grundliga studien hittills på detta område.
I ett fängelse för män melllan 18 och 21
i England, delades 231 frivilliga in i två grupper: en fick tillsammans med måltiderna kosttillskott som innehöll det ungefärliga dagliga behovet för vitaminer och mineraler och fettsyror; den andra gruppen fick placebo (sockerpiller). Varken internerna, vakterna
eller forskarna vid fängelset visste vem som fick sockerpiller eller de riktiga tillskotten.
Forskarna registrerade antalet gånger deltagarna överträdde fängelsereglerna, och jämförde dem med data som hade samlats in månaderna tidigare innan studien.
Internerna som fick tillskott i fyra på varandra följande månader begick i genomsnitt 26 procent mindre överträdelser jämfört med den följande perioden.
De som fick placebo visade inga ändringar i beteendet.
För allvarliga uppförandebrott, speciellt användande av våld, minskade antalet överträdelser med 37 procent för männen som fick kosttillskott medan placebogruppen inte visade en sådan förändring.
Experimentet var utförligt konstruerat, möjligheten att etniska, sociala, psykologiska eller andra variabler skulle kunna påverka resultatet utmönstrades.
Fängelser är populära ställen för att utföra studier av goda skäl: Det finns en strikt rutin; deltagarna sover och motionerar samma antal timmar varje dag och äter detsamma vid samma tidpunkt.
Gesch säger:
"Detta är den enda studien som jag någonsin har varit involverad i från samhällsvetenskaperna som är utförd på rätt sätt och med en bra analys."
Med en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie, framträder Gesch med övertygande vetenskapliga bevis för att dålig näring spelar roll i att utlösa aggressivt beteende.
Om dessa rön visar sig vara sanna, och de ser övertygande ut, då borde vi utlösa alarm vad gäller god näring.
Vad är de långsiktiga konsekvenserna för det faktum att kvaliteten på vår åkerjord tvärt har dalat de senaste årtiondena? Användandet av konstgödsel har minskat nivåerna av viktiga mineraler som magnesium, krom och selen, därför finns de i mycket lägre koncentrationer i vår mat.
Barns och ungdomars matvanor bör vara en orsak till allvarlig begrundan. Deras kost består idag av mycket socker, fett och kolhydrater, och lite grönsaker och frukt. Lägg till bristande motion och problemet blir ännu värre.
Med brott som en stor politisk fråga nästan överallt, är det förvånande att inte fler politiker har tagit upp ämnet som ett recept för säkra gator och skolor.
Eter det att Gesch publicerat sina rön 2002 i The British Journal of Psychiatry, fick den rubriker i europeiska och amerikanska media. Men sedan blev det tyst.
Kanske det beror på att sambandet mellan näring och våld är kontroversiellt i etablerade medicinska kretsar. Under sin utbildning har läkare och psykologer fått minimal utbildning i näringslära, för att inte tala om kriminologer. Resultatet blir att länken mellan kost och beteende hamnar i ingenmans land.
T.o.m. forskare som är intresserade av ämnet
motarbetas - inte minst eftersom man inte kan få patent på naturlig näring som vitaminer och mineraler. Långt mer ansträngning går till farmakologiska lösningar (dvs pillermedicin och nya påhittade sjukdomar).
Holland är det enda landet som det pågår forskning i som bygger på Gesch's rön. Ap Zaalberg leder projektet och han vet att maten inte är den enda faktorn som bestämmer huruvida någon uppvisar aggressivitet. Bakgrund och droger spelar också roll.
Men ändå ser han introduktionen av vitaminer och mineraler som ett rationellt tillvägagångssätt.
Läsa hela artikeln på engelska på ODE:s hemsida:
www.odemagazine.com/article.php?aID=4143
|
|
|