En god hälsa förutsätter en god miljö. Blir vår miljö än mer förgiftad av allehanda kemikalier blir vår hälsa lidande. Hittintills har läkemedlens miljöpåverkan inte fått den uppmärksamhet de förtjänar med tanke på att läkemedelsrester i hög grad är biologiskt aktiva, därför är apotekets skrift mer än välkommen. Läkemedelsförbrukningen har ökat under en lång följd av år med en storleksordning på 10-12%. År 1990 var omsättningen ca 6 miljarder och 2001 hade den ökat till över 26 miljarder kronor! Läkemedel är den etablerade läkarkårens i särklass vanligaste metod att behandla sjukdomar - till skillnad från Biologisk och Antroposofisk Medicin. Denna extrema fokusering på läkemedel innebär att rester av dessa återfinns idag i mark och vatten. Det är fråga om läkemedelsrester i form av aktiv substans eller ämnen som aktiverats eller omvandlats i mag- och matsmältningskanalen och utsöndrats via urin och avföring, men även läkemedel som hamnat i avlopp eller deponerats på soptipp eller liknande. Läkemedel innehåller dels biologiskt aktiva substanser, dels olika tillsatsämnen som utfyllnadsmedel och färgämnen. Det är i första hand aktiva substanser som medför risker i miljön, även om miljöskadliga ämnen, t.ex. konserveringsmedel kan förekomma också bland tillsatsämnena. Exempelvis används fortfarande (!?) kvicksilver som konserveringsmedel. 
Bildtext: Apotekets nya häfte om läkemedel i miljön Nedbrytningsprodukterna kan vara mer reaktiva och ibland än mer toxiska än det ursprungliga ämnet. Nedbrytningen av läkemedel behöver i sig inte betyda att ämnet blir mindre potent. Ett exempel är fluoexetin, ett ämne som ingår i flera antidepressiva medel, vars nedbrytningsprodukter är mer biologiskt aktiva än ursprungsämnet. Men även ämnen som neutraliserats av kroppen kan i senare skede genom mikrobiella reaktioner återfå sin ursprungliga aktiva form. Stora mängder läkemedel hälls också direkt ut i avloppet, både inom sjukhus och hemmen, eller slängs som hushållsavfall. Flera studier av läkemedelsrester i sjukhusavlopp finns rapporterade. Bland andra visade en studie av avloppsvattnet från ett schweiziskt sjukhus att detta innehöll cytostatika i halter på upp mot 5 mikrogram per liter! Cytostatika är ett synnerligen potent cellgift som används i cancerbehandling. En liknande studie rapporterade att avloppsvattnet hade förmågan att orsaka skador på arvsanlag. Man trodde att det var just cytostatika som var boven till detta. Ett stort antal substanser härrörande från läkemedel har upptäckts i avloppsvatten, ytvatten, dricksvatten och slam. Kunskapen om vad detta innebär från ett miljö- och hälsoperspektiv är mycket ringa. Dock finns det iakttagbara effekter på de djur och mikroorgansimer som blir utsatta. Den viktsmängd aktiv substans i de läkemedel som säljs årligen bara i Sverige uppgår till mer än 1000 ton och är av samma storleksordning som den viktsmängd bekämpningsmedel som används varje år. De volymmässigt största substanserna är laktulos som ingår i laxermedel, här säljs 558 ton per år!! Laxermedel används mot förstoppning, i Biologisk och Antroposofisk Medicin botas förstoppning huvudsakligen genom ordination av en fiberrik kost. På så sätt besparas både patienten och miljön obehagliga och onödiga biverkningar. Vad gäller reningsverk klarar inte dessa att rena avloppsvattnet till hundra procent vilket nedanstående tabell visar klart:
Tabellen visar hur mycket av den aktuella läkemedelssubstansen som har avlägsnats under behandlingen i reningsverket och vilka halter som finns i det behandlade vattnet. Frågan måste då bli vart tar dessa läkemedelsrester vägen efter att de sluppit igenom reningsverken? Läkemedelsrester har funnits i flodsediment. Nyligen genomfördes i Italien en undersökning av flodsediment med avseende på rester av läkemedel. Undersökningen visar tydligt att sediment innehöll både läkemedel avsedda för människor och läkemedel avsedda för djur. Djurspillning hade runnit mer eller mindre direkt ut i floderna via s.k. dagvatten. Vad gäller förekomsten av läkemedelsrester i vattendrag har det inte publicerats några svenska mätningar. Det har det däremot i Europa. Se nedanstående tabell:
Läkemedelsrester i naturliga vatten, d.v.s. floder och sjöar. Koncentrationen är omkring en tiondel av den som finns i behandlat avloppsvatten. Vad gäller dricksvatten finns det mycket lite data publicerade om just läkemedelsrester. Niklas Paxeus från Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag frågar sig i Läkemedel i Miljön: "När det gäller människan så är den stora frågan - utsätter vi oss ofrivilligt för låga halter läkemedelsrester via dricksvatten? Om svaret är ja - vad leder en sådan långvarig exponering för befolkningen till! Ingen vet." Miljöeffekter från läkemedelsrester Vad som oroar med de halter av läkemedel som uppmätts är den långsiktiga påverkan på både miljö och människa. Läkemedel som fungerar på människa har också effekter på olika djur. Bland olika vattenlevande organsimer tror man att de som lever på botten är särskilt utsatta för läkemedelsrester. Fluoexetin kan redan vid 0,3 mikrogram per liter störa reproduktionen hos musslor och mollusker. Antibiotika kan ge upphov till antibiotikaresistenta bakteriestammar i reningsverken. Detta kan leda till störningar i reningsprocesserna och en ökning av resistenta mikrober. Detta är ngt som angår alla som förskriver antibiotika. Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken att vi selekterar fram resistenta mikrober. Det har skrivits så mycket om överanvändning av antibiotika och riskerna med detta så det känns onödigt att rabbla detta igen. Tore Midtvedt och Elisabeth Norin, båda verksamma vid Karolinska Instituet, skriver i Läkemdel i Miljön om framtida antibiotikaanvändning: "Det skulle vara naivt att tro att vägen vidare är lätt och att kursen är entydig. De olika åtgärderna kommer säkert att möta ett hårt motstånd från starka intressegrupper. Alternativet - en postantibiotisk era - är emellertid så skrämmande att vi egentligen inte har något val. Det finns inte längre utrymme för missbruk av antibiotika någonstans. Det är mikroberna som styr världen och vi kan inte ostraffat störa dem för mycket.Låt oss hoppas att Tore Midtvedts och Elisabeths varningsord ej klingar ohörda, fast det skulle i och för sig inte förvåna om de gjorde det... Syntetiska hormoner används omfattande både för djur och människor och har ofta en hög stabilitet, de bryts inte ned varken i människor, djur eller i reningsverken. Detta betyder att hormoner komer ut i miljön och utövar där effekter på livet. Man har sett att utsläpp av andra läkemedel också kan orsaka hormonella störningar hos djur i naturen. Bl.a. har man funnit åtskilliga exempel på att hormonstörande ämnen påverkar vilda djurs fortplantning eller tidiga utveckling. I Florida upptäckte man för ett tiotal år sedan att antalet antalet alligatorer i en viss sjö minskade kraftigt, de kunde inte längre fortplanta sig normalt. Vid närmre undersökning upptäckte man att unga alligatorhannar uppvisade honliga drag, hade mindre penisar, högre östrogennivåer än vad normala hannar i samma ålder har (östrogener är hormoner som gör att honliga egenskaper utvecklas, medan androgener kontrollerar hanliga egenskaper). Det visade sig att det var insektsbekämpningsmedel från en närbelägen industri som var orsaken till hormonrubbningarna. På senare tid har det framkommmit att det tycks kräva mycket, mycket små mängder för att man skall se en påverkan på olika organismer. Det är särskilt allvarligt när det uppstår störningar på fortplantningen, då det snabbt kan få allvarliga konsekvenser för hela populationen och i värsta fall artens överlevnad. Det finns misstankar om att människors hälsa också är påverkad av hormonstörande ämnen, men man har inte säkert kunnat fastslå något samband än så länge. Fast det är ju inte så säkert att man verkligen vill se något samband heller för den delen... Maskuliniseringen hos fisk har observerats nära pappersmassa- och pappersbruk i södra USA. En speciell fiskart som kallas mosquitofish har drabbats på så vis att honorna utvecklat ngt som liknar hanarnas parningsorgan. Effekten kan tydligt knytas tilll avloppsvattnet men man vet inte säkert vilka ämnen som orsakar effekterna. I Sverige upptäcktes nyligen att tånglaken producerar fler hanyngel än normalt i närheten av en pappersmassaindustri. Feminisering av fisk har upptäckts utanför kommunala reningsverk i en lång rad länder, inklusive Sverige. I avloppsvatten finns rester av östrogenet etinylöstardiol, som används i p-piller. Även om nivåerna är så små som miljarddels gram per liter är de ändå tillräckliga för att feminisera fiskarna. Halten i fisken kan vara flera tusen gånger högre än i vattnet. Undersökning av många kommunala reningsverk i Sverige och utomlands visar att i stort sett alla kommunala avloppsvatten är östrogena! Detta var ett kort utdrag ur Apotekets skrift Läkemedel i Miljön, och denna skrift visar klart att den etablerade skolmedicinen måse tänka om när det gäller behandling av sjukdomar, vi kan inte pumpa ut hur mycket kemibaserade läkemedel som helst år efter år efter år utan att det till sist slår tillbaka på oss själva. Här är Biologisk och Antroposofisk Medicin mycket positiva föredömen som verkligen har framtiden för sig i en värld som får större och större problem med miljöföroreningar av biologiskt aktiva läkemedelsrester. Något som saknades i apotekets skrift var en fullständig miljörevison av läkemedelsindustrins samtliga processer och verksamheter. Och inte minst den omfattande förbränningen av gamla läkemedel (år 2001 brändes 900 ton läkemedelsavfall). Det kan näppeligen vara så att allt bara försvinner bekvämt i intet hux flux, och definitivt inte kvicksilver, platina och andra tungmetaller som ingår. En fullständigare helhetsanalys skulle otvetydigt framställt läkemedelsindustrin i än värre miljöförstöringsdager. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||