|
Bioterrorism och Harmageddon - att kunna separera fakta från fantasier i den Nya Världsordningen av Alan Cantwell I augusti 1945, så blev detonationen av atombomber över två japanska städer och det snabba slutet på andra världskriget, föremål för ett segerfirande i USA och på flera andra ställen. Ett halvt århundrade senare så blev ett amerikanskt frimärke framställt för att påminna om bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Men frimärksutgåvan blev inställd då flera lobbygrupper ansåg att atombomberna inte kunde vara något att fira. Nu besitter alla större stater atombomber. Den nukleära kapprustningen fortsätter, och även Tredje Världens länder och terroristgrupper har tillgång till kärnvapen. Otillfredställda med att man har förmåga att spränga världen i bitar, så fortsätter stormakterna med att bygga sina kemiska och biologiska vapenarsenaler. Det tycks vara riktigt att de "goda" staterna innehar dessa vapen men oacceptabelt att "dåliga" länder och "onda grupper" har tillgång till samma vapentyper. Som ett resultat av detta, så står världssamfundet inför en ökad risk att såväl kärnvapen som biologiska vapen kommer till användning i händelse av ett krig. Den upptrappade konflikten mellan Israel och palestinier, såväl som president George Bush´s beslutsamhet att gå ut i krig mot Irak ökar risken för ett världskrig och att bibelns profetia om ett Harmagedon går i uppfyllelse. Japansk bioterrorism i Manschuriet I ett historiskt perspektiv har alla stormakter bidragit till situationen med det biologiska vapenhotet som vi nu befinner oss i. Att finna en oskyldig stormakt i detta avseendet är lika svårt som att finns en oskuld på en bordell. Under det sena 1930-talet och det tidiga 1940-talet utförde japanerna djävulska biologiska experiment på fångar i Manschuriet. När japanerna ockuperade stora delar av Kina upprättade de Enhet 731, ett biologiskt forsknings- och produktionscenter i Pingfan, nära miljonstaden Harbin i Manschuriet. I boken Gene Wars av Charles Pillar och Keith Yamamoto skriver författarna: "Åtminstone 3000 kinesiska, koreanska, sovjetiska, amerikanska, brittiska och australiska krigsfångar dog under fruktansvärda förhållanden allt under överseende av Pingfans forskare." 
Alan R Cantwell är läkare från USA och har forskat på hudsjukdomar och cancer. När Aidsepidemin dök upp utmynnade hans grävande efter fakta i ett par-tre böcker och flerfaldiga artiklar. I de biologiska experimenten så infekterade japanerna med berått mod människor med mikrober som orsakade kolera, dysenteri, tyfus, syfilis och andra infektiösa sjukdomar. "Arbetet inkluderade också försök med antrax- och kallbrandsbomber. Fångarna var bundna vid stolpar och deras bara ändar var exponerade för det splitter som flög ut när bomberna detonerades med fjärrkontroll. Man följde sjukdomsförloppet noggrant medan offren dog en kvalfull död. Andra fångar infekterades med organismer som orsakade kolera och böldpest för att sedan dissekeras, ibland medan de fortfarande var i livet, för att kartlägga den fortlöpande degenereringen av de inre organen." De fullständiga detaljerna runt dessa försök är också sammanfattade i Sheldon H Harris´ bok Factories of Death: Japanese Biological Warfare 1932-45 and the American Cover-up (1994). Vid efterkrigsrättegångarna när japanerna ställdes inför fakta, så var amerikanarna rädda att ryssarna kunde dra nytta av resultaten av deras experiment. För att förhindra den möjligheten så gjorde USA:s armé en uppgörelse. Om de japanska läkarna överlämnade sina data till deras amerikanska motsvarigheter inom biovapenforskning, så skulle de undgå att ställas inför rätta för krigsförbrytelser. Så i augusti 2002, sex årtionden efter dessa hemskheter så erkände för första gången en japansk domstol att biologiska vapen använts före och under det andra världskriget, men domstolen underkände samtidigt kinesiska krav på skadestånd. Antraxön utanför Skottland Breven med antraxförsändelser i USA 2001 är välkända. Det är nu mycket starkt misstänkt att det var forskare från den amerikanska regeringens egna biovapenforskning som låg bakom detta utbrott som resulterade i att antraxsporer spreds i kongressbyggnaden och att tre personer dog. Men att sprida ut antrax i miljön är intet nytt. I ett hemligt experiment, sommaren 1942 så använde sig engelska bakteriologer av en liten ö, Gruinard Island, 400 meter utanför fastlandet vid Skottlands nordvästkust, för att testa en 12 kgs bomb fylld med antraxsporer. 30 får hade samlats in från fastlandet och fördes ut till ön strax före man lät bomben brisera. När bomben exploderade så formade miljarder med antraxsporer ett ogenomskinligt moln över ön innan det spreds över ön och det omgivande havet. Nästa dag så började de första fåren dö sedan de andats in antraxsporer. I uppföljande försök så fördes fler får över till Gruinard Island och fler antraxbomber testades. Historien om "Antrax -ön" kan man läsa om i Robert Harris och Jeremy Paxman´s bok "A Higher Form of Killing; The Secret Story of Chemical and Biological Warfare" (1982). Vintern 1943 började de allierade att tillverka en biologisk bomb vägande 2 kg och fylld med antraxsporer. Harris och Paxman betraktar bomben, som gick under täcknamnet "N", som den största allierade hemligheten under kriget, näst efter framtagandet av atombomben. Detta bevisar att USA inte är någon nykomling när det gäller att tillverka antraxvapen, då inte mindre än 5000 antraxfyllda bomber tillverkades vid experimentstationen Fort Detrick i maj 1944. Fort Detrick är USA-arméns biologiska och kemiska vapensmedja belägen i Frederick, Maryland. Under de följande åren gjordes flera försök att dekontaminera Gruinard men man lyckades inte och ön var avstängd för besök under flera årtionden, ett vittnesbörd om den bestående vitaliteten hos antraxsporerna och oförmågan att kunna förstöra sporerna sedan de väl en gång har smittat ned ett område. I en rapport från BBC (25 juli 2001) framkommer det att ett engelskt företag fick mer än 6 miljoner kronor för att rengöra den 2 km2 stora ön, genom att 1986 dränka in den med 280 ton formalin utspätt med havsvatten. Slutligen den 24 april 1990 förklarade den engelska regeringen att Gruinard återigen var säker att beträda och den röda varningsflaggan togs äntligen ner. Men Dr Brain Moffat, som är en ledande arkeolog, är inte övertygad om att landområdet är säkert. Moffat har undersökt antraxsporer vid antika utgrävningsplatser och funnit att sporerna är vitala även efter flera århundraden. Antraxbomber omnämns knappast i massmedia. Människor tycker inte om att bli påminda om att ett litet antal antraxbomber strategiskt utsläppta på Manhattan enkelt skulle kunna förvandla hela New York till ännu en antraxö. Plum Island och hemliga militära biovapenexperiment Under 1950-talet planerade USA att lamslå Sovjets ekonomi genom att döda hästar, nötkreatur och svin med biovapen utvecklade utifrån exotiska djursjukdomar. Försöken utfördes på Plum Island som ligger utanför kusten vid Long Island, New York. Enligt Norman Covert, historiker och informations-tjänsteman vid Fort Detrick, så var endast en handfull vetenskapsmän medvetna om detta projekt. "I flera fall fanns det kanske bara fem personer som visste vad som pågick inom vapenforskningen. De anställda i ett laboratorium visste inte vad som försiggick i grannens lab, och de frågade inte heller." Detaljerna om verksamheten på Plum Island hölls hemligstämplade fram till 1993. Ett arv av arméns roll att finansiera verksamheten vid Plum Island är att det i dag tjänar som ett museum över virus och antikroppar för världens farligaste djursjukdomar. (Plum Islands dystra förflutna: Ur Newsday, 21/11/93; Tidigare hemligstämplade dokument avslöjar att laboratoriets uppgift var bakteriekrigföring.) Under 1950- och 60 - talen så utfördes hemliga militära biovapenförsök på ovetande civila på många ställen i USA. Det mest notabla var en sexdagars attack på San Francisco i vilken hela moln med potentiellt skadliga bakterier sprayades över staden. 12 personer utvecklade lunginflammation pga den infektiösa bakterien och en äldre man dog av attacken. Detta försök avslöjades inte heller för allmänheten förrän efter flera år när de tidigare hemligstämplade handlingarna frisläpptes. (Los Angeles Times 17/9 /79, Arméns bakteriedimma låg över San Francisco i sex dagar i femtitalstest) I andra hemliga experiment så sprayade militären bakterier i New Yorks tunnelbana, på en flygplats i Washington och utmed motorvägar i Pennsylvania. Biovapenförsök tog också plats på militärbaser i Virginia, på Key West, Florida och utanför kusterna i södra Kalifornien och Hawaii. (Los Angeles Times 9/3/ 77; Armén använde levande bakterier i försök på amerikansk allmänhet.) Armén experimenterade också på sina egna soldater. I projektet "Whitecoat", ett täcknamn för en serie av biovapenexperiment som utfördes inom Fort Detrick mellan 1954 och 1973, så använde man sig av ca 2300 frivilliga Sjundedagsadventister som mänskliga försökskaniner. Männen utsattes för mikroorganismer som orsakade harpest, malaria, antrax, Queensland feber, Rocky Mountain feber, hjärnhinneinflammation och flertaliga exotiska sjukdomar. Försöken utfördes i syfte att förebygga, diagnostisera och behandla dessa sjukdomar, såväl som att kunna utveckla vacciner. Ingen dog av försöken men kritiker av experimenten hävdar att männen tvingades in i försöken som gick ut på att utveckla nya biovapen, trots militärens försäkringar om det motsatta (Washington Times 17 okt. 1998) I förberedelserna för ett eventuellt kärnvapenangrepp på USA under det kalla kriget så användes tusentals amerikanska medborgare utan deras egen vetskap om försöken som mänskliga försökskaniner i fler än 4000 hemliga strålningsförsök som genomfördes under överinseende av AEA (Atomic Energy Commission) och andra myndigheter såsom DoD (Department of Defense) Hälso- Utbildning- och Välfärdsdepartementet, nuvarande CDC (Center for Disease Control), NIH (National Institute of Health), Krigsveteranadministrationen, CIA och NASA. (New Dawn, september 2001) Hela vidden av dessa regeringsstödda hemliga biovapenprogram kommer troligtvis aldrig att bli känt eftersom många avslöjande dokument har förblivit topphemligheter och hemligstämplats. Andra dokument blir ofta förklarade som saknade, förstörda eller oåtkomliga i ett försök att undanhålla sanningen från allmänheten. Biologiska vapen och genetisk ingenjörskonst I början av 1970-talet så intensifierades arméns biologiska vapenprogram, speciellt inom området genetisk ingenjörskonst. Denna genetiska manipulering av celler och infektiösa organismer och blandandet och överföringen av virus över artbarriären, vilket inkluderade såväl markattor som schimpanser, kunde som resultat ge upphov till flera nya skapelser, människotillverkade organismer, som kunde användas för fortsatt forskning, kommersiella ändamål eller som biovapen. För att lugna ängslan hos skaran av kritiker av denna forskning så uttalade president Richard Nixon att man skulle upphöra med biovapen, med ett enda undantag :"för medicinskt defensivt ändamål". Trots 1972 års avtal som förbjöd nationer att utveckla eller införskaffa vapen som spred sjukdomar, så fortsatte utvecklingen av USAs biovapenprogram. Forskare förstod att för att kunna skapa ett försvar mot fiendens eventuella biovapen, så var det också nödvändigt att forska på offensiva vapen. På så vis eskalerade biovapenprogram runtom i världen trots den ingångna överenskommelsen. 1971 så överfördes en större del av USAs biologiska vapenenhet vid Fort Detrick till det civila NCI (National Cancer Institute). Därefter utfördes hemliga biovapenexperiment under täckmantel av cancerforskning. Genom att använda sig av det senaste inom gentekniken så tvingade forskare cancerframkallande virus hos en djurart att "hoppa över" till en annan art. I det riskabla överförandet av farliga infektiösa organismer, så utvecklade forskarna nya cancerformer i försöksdjuren och också Aidsliknande immunbristsjukdomar i katter, primater och andra djur. (Robert E Lee. AIDS: An explosion of the biological time bomb?, Biological warfare in the moder era. 2000). Ett årtionde senare, 1981 kunde man fastställa att en ny mystisk immunbristsjukdom; AIDS plötsligt dykt upp, de första två åren uteslutande hos homosexuellla män - den mest hatade minoriteten i USA. I november 1973 hölls en konferens, "Risker vid biologiska försök" på högsta nivå i Asilomar, Kalifornien. De virologer som arbetade med cancer tillstod öppet att det inte fanns något säkert sätt att undvika att dessa farliga virus kunde komma ut i omlopp utanför laboratoriet. Robert W Lee från NCI varnade att "medarbetare på laboratoriet inte bara utsätts för stor exponering av kända virus, utan också för de virus som de uppfinner" - därmed slog han också fast att nya och farliga virus uppstod på labben.. Under 1970-talet så sammanfördes genom NCIs försorg forskare från ledande medicinska och vetenskapliga institutioner i USA och också utomlands under SVCP (Special Virus Cancer Programme). Detta för att med en förenad ansträngning avslöja de virus som orsakade cancer. En del Aidsforskare, som exempelvis jag själv och andra, tror att detta speciella virusprogram var upphovet till HIV, ett "designat" och immunnedsättande virus som sedan överfördes till den amerikanska homosexuella subkulturen via det regeringsfinansierade experimentella hepatit-B vaccinprogrammet (1978-1981). Dessa experiment på Manhattan i Los Angeles och San Francisco, använde sig enbart av högeligen promiskuösa, men friska vita homo- och bisexuella män som försökskaniner. Kort efter att dessa experiment inleddes så bröt de första fallen av gay-relaterad immundeficens (senare kallat AIDS) ut i New York. Det är inte bara allmänheten som hålls ovetande om biovapenforskning utan också olycksfall inom området blir av myndigheterna mörklagda, ignorerade eller så skjuts skulden på djur. Till exempel så avslöjade ryssarna slutligen sanningen om en epidemi med antrax som hade orsakat åtminstone 68 dödsfall året 1979 i Sverdlovsk, 140 mil öster om Moskva. Epidemins utbrott skylldes först offentligt på att man ätit kött från infekterade djur. Tjänstemän på det närbelägna topphemliga biovapencentrat vidhöll att antraxsporer hade spridits bland boskapen genom att de ätit nedsmittat benmjöl och att de människor som fått antrax förvärvade det då de illegalt hade inhandlat det från privata jordbruk. 1992 så avslöjade slutgiltigt Rysslands president Boris Jeltsin den verkliga sanningen. Orsaken var inte "naturlig". utan berodde på ett olycksfall då antraxsporer avsedda som biovapen hade hamnat utanför den närbelägna biovapenanläggningen. (Los Angeles Times 16 juni, 1992) Är AIDS en människofabricerad epidemi? Tanken på att AIDS skulle vara avhängigt ett människoproducerat virus som med avsikt spreds bland de homosexuella och de svarta i Afrika på det sena 1970-talet betraktas av de flesta forskare som ett skämt. Det finns en uppsjö med teorier om HIVs ursprung, men att teorin om att det skulle vara ett människoframställt virus betraktas alltid som ett utslag av paranoida föreställningar eller som en konspirationsteori. Emellertid är det uppenbart att kärnvapenprogram, kemisk och biologisk vapenutveckling alla höljs i dunkel, utförda under största sekretess. Som ett resultat därav så är de vetenskapliga "fakta" som finns i denna forskning ofta uppblandade med medveten desinformation, propaganda, regelrätta lögner - alltså lite mer än bara en konspiration. Forskare brukar i allmänhet fnysa åt tanken på konstgjorda virus trots att manipulationen av virus och transformationen av ett virus från en art till en annan alltid resulterar i ett nytt fabricerat virus. När ett virus överförs från en art till en annan i laboratoriemiljö så förändras dess molekylära struktur. Detta sker då det transformerade viruset införlivar nytt genetiskt material från den nya artens celler i vilken den blivit injicerad. Till och med så är den molekylära strukturen hos HIV olika beroende från vilken patient det isolerats - även om skillnaden är liten. Undantaget från denna regel är det HIV som Robert Gallo "upptäckte" 1984. Det hade samma arvsmassa som det HIV, som en fransk forskargrupp vid Pasteurinstitutet uppäckt ett år tidigare - LAV. Fransmännen påstod att Gallo stulit originaliteten i deras fynd genom att odla det virus de sänt ut till olika forskarlaboratorier för att vidimera sitt fynd. Uppenbart var att isolaten härstammade från en fransk homosexuell man som hade haft sex i New York 1979. Gallo och Luc Montagnier, ledare för den franska gruppen, tvingades att göra en gemesam uppgörelse utanför rättssalarna sedan Frankrikes president Chirac och USAs president Reagan intervenerat. Det var också Gallo som först marknadsförde teorin om den gröna markattan. (En teori som hos många accepterades som "fakta"). Ett årtionde senare så teoretiserade andra forskare att HIVs förfader i själva verket var ett schimpansvirus. Två ledande regeringsanställda forskare, Beatrice Hahn och Betty Korber, har använt sig av modellen med datorprogram med inprogrammerade "molekylära klockor" för att konstruera virala familjeträd, vilka få utanför experternas cirklar kan förstå. Detta för att försöka bevisa att HIV kommer från schimpanser i den afrikanska regnskogen. Det är ganska typiskt att just Beatrice Hahn arbetade i Gallo´s laboratorium på det tidiga 1980-talet medan han försökte föra ut markatteteorin; Betty Korber arbetar vid sin dator i Los Alamos laboratorierna i New Mexico, ursprunget för USAs kärnvapenprogram och de notoriska hemliga strålningsexperiment man utförde på levande människor. Dessa två forskare har tillsammans med en beundrande journalistskara, övertygat den vetenskapliga världen om att HIV ursprungligen kommer från en schimpans. Möjligheten att att HIV uppstod i ett biovapenlaboratorium eller från de flerfaldiga experiment med transformationer av virus där man just använde sig av schimpanser har man inte befattat sig med.
Konstigt nog existerar inga bevisade fall från Afrika under 1960- och 1970-talen, trots "bevisen" som en del forskare lagt fram att det fanns ett HIV-positivt blodprov (baserat på fragment av RNA) från en afrikansk blodgivare från 1959, vars identitet är okänd och vars journaler aldrig återfunnits. Ska vi tro på att AIDS existerade i Afrika under en lång tid trots att det inte finns några bevisade fall förrän i början av 1980-talet? Aidsexperterna berättar för oss att AIDS är en sexuellt överförd sjukdom och att HIV kan ha en lång inkubationsperiod (uppemot 10 - 20 år). Och att det är möjligt att få AIDS enbart genom en enda sexuell kontakt med en infekterad person. Med den långa inkubationsperioden så måste man fråga sig varför det inte finns några positiva blodprover ( och inga AIDS-fall ) sparade i USA före 1978-79 (De åren då vaccinexperimenten med homosexuella startade) ? Om endast en sexuell kontakt behövs för att smittas med HIV, hur är det då möjligt för en hos svarta heterosexuellt överförbar sjukdom som förmodat kommer från Afrika att plötsligt (ingen inkubationstid) uppträda exklusivt i unga, vita, välutbildade, friska homosexuella män i New York, Los Angeles och San Francisco? Varför inte hos svarta, kvinnor, gamla människor, människor med nedsatt immunförsvar, barn, heterosexuella som de första fallen? Detta borde säkerligen ha inträffat med ett blodöverfört virus med lång inkubationsperiod. Dessutom, om man tar i beaktande all sexuell aktivitet och bruket med flera partners i det heterosexuella USA och jämför det med den lilla andelen manligt homosexuella, så är det verkligen otroligt att ett blodburet virus från Afrika med en lång inkubationsperiod plötsligt skulle ha riktat in sig enkom på unga vita homosexuella män i tre amerikanska storstäder ! Detta är bara ett par av de många frågor som folk borde ställa sig själva när de ställs inför antagandet om att ett afrikanskt schimpansvirus skulle vara orsaken till epidemin i USA. Det är enbart möjligt att diskutera en del av de bevis som pekar mot att HIV är människoskapat virus i denna artikeln. I mina två böcker; AIDS and the doctors of death och Queer Blood - The secret AIDS genocide plot, så uppvisas en mångfald av dokumentation som pekar på att HIV är artificiellt skapat. Det finns också möjlighet att på Internet söka efter de hemsidor av flera andra författare som har liknande information genom att exempelvis söka på AIDS - biologiska vapen etc. Är det bara ett sammanträffande att nya uppdykande virus började noteras på 1970-talet när flera olika virus adapterades för såväl kommersiell forskaranvändning, som för biovapenframställning under samma årtionde? Kan genetiskt förändrade virus adderas till vacciner för att man sedan selektivt väljer ut vissa befolkningsgrupper för genocida operationer? Denna möjlighet är inte utslag av en konspirationsteori utan vanligt sunt förnuft, speciellt som vi idag sitter med facit i hand och vet vilka selekterade grupper man använde sig i andra fall av hemliga strålnings- och biovapenexperiment. Den 18 oktober 2001 så gick CDC ut med en oväntad varning och begärde att läkarna skulle vara speciellt uppmärksamma på utbrott av smittkoppor, pest, botulism och tularemi och också på uppdykande afrikanska virus som kan orsaka Ebola och Marburg. Före den 11 september kunde virologerna skjuta skulden på vilda djur. Nu är det uppenbart (för de som kan läsa mellan raderna) att det mer sannolika hotet kommer från galna forskare som vill använda sig av varje upptänklig dödlig smittbärare om det passar överhetens nationella, ekonomiska, politiska eller religiösa strategier. Man kan inte låta bli att undra om det nya uppdykandet i USA av det ibland dödliga myggburna West Nile virus (som ursprungligen upptäcktes i Afrika på 1930-talet ) också är ett resultat av årtionden av experimenterande med djur för att överföra WNV på andra arter i laboratoriet. Denna möjlighet, nämns förstås inte av ledande media. När detta skrives är man rädd för att viruset redan finns i den blodbank som finns i USA. Fyra organtransplanterade patienter blev nyligen infekterade via de organ de fick från en person i Georgia som dött i en olycka. Personen i Georgia var känd bärare av West Nile virus. För närvarande testas inte blod med avseende på WNV. Och de homosexuella är fortfarande avstängda för att vara bloddonatorer. Bakterier till salu Vad som ytterligare komplicerar bilden med bioterrorismen är försäljningen av dödliga mikrober till vem som helst som har råd att köpa dem. I mitten av 1980-talet, när USA fortfarande hade vänskapliga band med Saddam Hussein, så införskaffade Iraks utbildningsministerium 70 sändningar med antrax och andra sjukdomsframkallande organismer från American Type Culture Collection, ett ickekommersiellt bolag i Rockville, Maryland. Vid den tidpunkten så var sådana "varusändningar" helt lagliga och fick ett snabbt godkännande av USAs handelskammare (Los Angeles Times 16 mars 1998) I veckotidningen Times ( 1 dec, 1997) så påstår skribenten Bruce Nelan att Irak nu tillstår att de framställer mer än 8000 liter med antrax, men amerikanska experter tror att den verkliga mängden är tre gånger så stor. En dödlig dos , säger en talesman för USAs försvarsdepartement, är mindre än ett dammkorn, mindre än vad man kan upptäcka med blotta ögat.. En sanning om biovapen är att de kan tillverkas utifrån ett recept som finns på Internet, ett öljäskar, en utgångskultur och en gasmask, för en investering mindre än 100 000 kronor. En talesman för Pentagon påstår att " om du köper kommersiell utrustning och ställer den i ett litet rum kan du producera kilovis av antrax inom en månads tid." Och varje kilogram innehåller miljoner och åter miljoner dödsbringande sporer. I en studie uppskattar man att 100 kilogram antrax som sprids med ett besprutningsplan över Washington skulle kunna orsaka 2 miljoner dödsfall. En terrorattack med biologiska vapen mot USA förutspåddes redan för flera år sedan av Joseph Douglas och Neil Livingston. I deras bok "Det sårbara Amerika - Hotet från kemiska och biologiska vapen" som kom ut 1987 så beskrev de varför kemiska och biologiska vapen skulle vara mycket praktiska för att kunna användas av mindre terrorgrupper. För det första så är de billiga och kan ses som fattigmans atombomb. För det andra kan de framställas relativt enkelt och snabbt. Den tredje fördelen är att en relativt liten mängd av ett B-C-stridsmedel (som t.ex. en nervgas) kan innebära en verkligt hot. Och för det fjärde så kan man attackera varje upptänklig fiende. När en expertgrupp inom B-C-området framträdde inför ett FN-utskott 1969, så uppskattade experterna att om man utförde en militär operation i stor skala mot en civil befolkning så skulle det kosta cirka 20 000 kronor per kvadratkilometer att "tömma" ett område på människor om man använde sig av konventionella vapen, 8000 kronor om man använde sig av kärnvapen och 6000 kronor med kemiska vapen i form av nervgaser. Använde man sig av biologiska vapen skulle kostnaden bli 10 kronor. Douglas och Livingston kom redan 1987 till slutsatsen att staten USA är fullständigt oförberett att svara på en terroristattack mot stora befolkningscentra eller mot dolda operationer. Fred eller Harmagedon? Vad kan göras för att motverka mer än ett halvt århundrade av kapplöpning inom kärnvapenområdet och med B-C stridsmedel? Kommer vi att gå mot en biologisk förintelse ? Ingen vet idag men man borde fråga sig själv, om man vill leva i en värld där man med avsikt placerat ut B-C stridsmedel, nya virus och nya sjukdomar. Behöver vi verkligen fler tokiga bakteriologiska vapenexperiment för vår egen säkerhet? Och finns det någon som har motmedel för allt detta ? Såvida vi inte ständigt önskar leva i skräck, så vore det bättre om vi förstärker våra ansträngningar att skapa en världsfred, snarare än att riskera att hamna i krigsituationer där de B-C stridsmedel, som våra forskare och läkare varit så ivriga att designa åt oss, kommer till bruk. Litteratur: Av Alan Cantwells två aidsböcker finns den första: Aids and the Doctors of Death tillgänglig genom Föreningen SARA. Den är skriven på lättläst engelska. I boken Aids Tabu skriven på svenska av Ingemar Ljungqvist ges en genomgång av de fakta som sammantaget pekar på att HIV mest sannolikt uppstod i laboratorium. Där finns också ett fylligt avsnitt om just biovapenutveckling.Trots att boken kom ut redan 1992 är den högaktuell med tanke på gentekniken och Iraksituationen. |