|
EU kommer att begränsa örtmedicinen EU-parlamentet tog senast ett beslut om att kraftfullt reducera de mineral och kosttillskott som många idag använder sig av. Nu har återigen läkemedelslobbyverksamheten inom EU lyckats med ett nytt direktiv. Denna gång beträffande traditionella växtbaserade läkemedel. I det nya direktivet, som utkom i januari 2002, men som skall passera slutstationen Europaparlamentet, ser den stora läkemedelsindustrin till att göra sig kvitt med mängder av små konkurrenter genom att införa kraftfulla restriktioner mot allehanda örter, som idag är i bruk runt om i Europa. I framtiden får läkeörterna det mycket svårt att finna sin väg till konsumenterna. Detta framgår också av direktivets analys av effekterna där det framhålls att de stora läkemedelsföretagen blir vinnare - då en mängd med läkeväxter med icke europeiskt ursprung inte längre finns tillgängliga lagligt. Själva den springande punkten i förslaget är att det krävs för icke-europeiska örter att de ska ha en samlad kontinuerlig dokumentation på sin verkan om minst 30 år - och denna dokumentation ska vara gjord i Europa. För oss innebär förslaget att man därmed i ett enda slag ogiltigförklarar en mångtusenårig kinesisk och indisk läkeerfarenhet. Kan monopolsträvandena och den kulturella enfalden ta sig tydligare uttryck? För att förslaget inte ska bli ett slag i luften är det också förenat med olika kontrollmekansmer så att det inte blir frågan om olaglig införsel. Här råder inte den tolerans som det annars finns när det handlar om andra örter - de som är narkotiska. Kommer EU-parlamentet att ta beslut i enhetligt med direktivet, så kan vi fortsättningsvis bara läsa om exempelvis cordycepssvampen, som i detta nummer. Det finns knappast någon möjlighet att använda den som en utomordentlig hälsobringare - om man inte emigrerar förståss. Under tiden fram till beslutet träder i kraft kan vi i stället vänja oss vid tanken på att använda oss av urinterapi - det tänkandet behöver nog sin tid. Men allt är ändå inte lika nattsvart. Det finns en stor tradition av forskning och dokumentation av örter på Irland och i England som ändå kan hjälpa en del. Turkiet som knackar på dörren till EU har också en rik och gammal tradition och då kan flera västasiatiska örter hamna inom EUs tullar. Likadant finns det områden inom Europa, som inte deltar i EU, exempelvis de brittiska kanalöarna, som skulle kunna fungera som importmellanhänder. Detta gäller inte minst för den stora kolonin av asiatiska invandrare till England, som tillämpar den ayurvediska örtkunskapen för sin hälsa. De borde om inte annat kunna tjäna som en motkraft för att bekämpa EUs beslut. Denna gången har också världshälsoorganisationen, WHO, tagit fasta på den rika kunskap som finns över hela världen när det gäller läkemedel. Kan ett FN-organ komma ut med andra riktlinjer så att örter fritt kan brukas över hela världen - då skulle detta eventuellt motverka EUs direktiv. På detta hoppas i alla fall KAM (Kommittéen för Alternativ Medicin) som arbetar som remissinstans åt WHO. |