Margarin - en hälsorisk


av Gunnar Lindgren

Gunnar Lindgren är musiklärare och självlärd när det gäller fetternas betydelse och faror för hälsan. Han är kanske den svensk som gjort den mest djupgående kritiska granskningen av hur livsmedelsindustrin behandlar och därmed också förvanskar naturliga fetter så att de istället för att vara viktiga, nyttiga och essentiella beståndsdelar i vår föda förvandlas till dess motsatser.

Bildtext: Gunnar Lindgren både musiklektor och civilingenjör
Gunnar Lindgren är också det fungerande navet i ett nätverk som förser myndigheter och andra som är intresserade - inte minst hälsorörelsen - med livsviktig information. Med följande artikel vill vi, med Gunnar Lindgrens goda minne, vidarebefordra viktiga fakta och synpunkter om de matfetter vi finner i handeln. Mer information finns på Gunnar Lindgrens hemsida:

www.gunnarlindgren.com



Ät inte margarin

Det finns många skäl att inte äta margarin. Förutom de hälsomässiga riskerna är framställningsmetoderna så kemikaliserade och motbjudande att enbart detta är skäl nog att försöka få bort dessa produkter från daghem, skolmatsalar, vårdsektorn, hemmen etc.
  Margarinindustrin har i Sverige fortfarande ett fast grepp om expertisen. I Livsmedelsverkets tidning ”Vår Föda” meddelade man under våren 2002 att verkets ledande expert i näringslära får sin lön betald av margarinindustrin. Vidare har margarinindustrin flera dietister anställda. Vi har också i mina nyhetsbrev kunna läsa hur journalister som ifrågasätter margarinindustrins propaganda motarbetas och döms bort inom utbildningssektorn.


Norska forskare kritiserar margarinfetter

I grannlandet Norge kritiserar nu forskare margarinkonsumtion. Enligt tidningen Lands nätupplaga (11/2 03) anser forskarna Anna Haug och Pernille Baardseth vid Norges Landbrugshögskole och Matforsk att norrmännen skall äta mindre margarin och säger att ”det är fel sorts fett, vilket kan avhjälpas genom att exempelvis byta en del margarin mot smör”.   De båda forskarna talar om tre typer av fett. ”Grönt” fett finns i exempelvis fisk, grönsaker och oljor. ”Gult” fett hittas i mjölk, smör, kött, ägg och mjölkprodukter. ”Rött” fett finns slutligen i bland annat margarin och fetter i bakverk och choklad.
  Nästan en fjärdedel (23 procent) av det fett en norrman äter kommer från margarin, jämfört med ynka 3 procent från smör. Norrmännen måste äta mer grönt fett, men också gärna mer gult fett eftersom det minskar förbrukningen av rött fett. På så sätt kan risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskas, enligt Haug och Baardseth.
  Islänningarna äter betydligt mer fett än norrmän, men har ändå en lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de äter mer grönt fett.


Raffinering

De fetter som finns i margariner har genomgått en synnerligen brutal kemisk behandling. Orsaken till detta är att man först vill framställa en fettmassa utan naturlig smak, lukt och färg. Dessa kemiska behandlingar kallas ”raffinering”. Detta för att denna neutrala fettmassa sedan skall kunna användas i kosmetika, målarfärger, skärvätska eller margariner. Sedan får var och en tillföra tillsatser, färga upp och parfymera fettmassan efter eget behov. Hudkräm blir vit och får sin egen lukt, margarin blir gul och får smörarom.
  Livsmedelsverket har beskrivit raffineringen på följande sätt:

Livsmedelsverket anger nedan hur fetterna vid margarinframställningen behandlas med:

Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Kemikalier från båttankar

Extraktion

Det är tillåtet att använda extraktionsbensin för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd.
  Det finns inga krav på att man t.ex. på en margarinförpackning ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat, därför att härdningen är en process som påverkar råvarans egenskaper.


Raffinering

Allmänt gäller för de flesta fetter att för att kunna användas för margarinframställning måste fettråvarorna raffineras för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.
  * Syrabehandling med fosforsyra och neutralisering med lut där man tar bort bl.a. lecitin och fria fettsyror,
  * Blekning (med blekjord) som minskar mängden färgämnen och
  * Deodorisering (med vattenånga) där man tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester.
  För vissa fettråvaror gäller att dessa härdas eller omestras för att ges en önskvärd smältpunkt och konsistens.
  * Härdning: Genom behandling med vätgas och nickelkatalysator adderas väte till de omättade fettsyrornas dubbelbindningar varvid mättnadsgraden och smältpunkten höjs. Nickelallergi är en s.k. kontaktallergi och nickelresthalter i margarin anses inte kunna ge upphov till nickelallergier.
  * Vid omestringen spjälkas fettsyrorna från glyceroldelen och återesterifieras till nya triglycerider. Detta är i princip vad som sker i mag-tarmkanalen när fett tas upp från maten. Vid omestrifieringen används natrium-metylat och efter raffinering kan små rester av metanol förekomma.
  Beträffande metanolresthalter kan nämnas att om metanol används som extraktionsmedel är den högsta tillåtna resthalten 10 mg/kg (SLVFS 1993:17). Frågan om omesterifiering har bl.a. kommenterats av i Vår Föda nr 7 1996 och i Näringsforskning nr 4 1996.
  * Fraktionering: Vissa oljor t.ex. palmolja kan delas upp i olika fraktioner med olika smältpunkt; en fast (palmstearin) och en mera flytande (palmolein). Processen sker genom långsam nedkylning i kombination med filtrering, ibland tillsammans med lösningsmedel.


Bulktransporter av fetter och oljor

Alla transporter sker inte i specialdesignade transportmedel
Huvudregeln för bulktransporter av livsmedel är att det ska ske i tankar avsedda endast för livsmedel. Följande undantag gäller för fartygstransporter av fetter och oljor och under vissa villkor:
  * om fett eller olja raffineras efter transport skall, beroende på väggmaterial (lättrengörbarhet) i tankarna, närmast föregående eller de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel eller ett antal specificerade icke livsmedelsprodukter.
  * om fett eller olja inte raffineras efter transport ska de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel.
  Dessa undantag är också kopplade till krav på uppgifter om föregående laster och rengöringsåtgärder, som ska finnas dokumenterade hos fartygets befälhavare.


Min kommentar till detta:

  * Det lösningsmedel som används vid fraktionering är aceton, som också kan finnas som rest i margarin.
  * Den beskrivning som Livsmedelsverket gör av omestringen och att fettmolekylerna genomgår samma process i magen är oriktig. Tvärtom spjälkas i huvudsak bara två av de tre fettsyrorna av, medan fettsyran i mitten sitter kvar. Detta är mycket viktigt. I bröstmjölk sitter i huvudsak palmetinsyra i mitten. När man tillverkar modersmjölkersättning är det viktigt att man därför har palmetinsyra i mittenposition. Företrädare för livsmedelsverket har förklarat att mycket små barn inte skall äta omestrade fetter eftersom denna biologiska norm med en orörd mittenposition annars förstörs. Försök med möss (Renaud 1989) visade att omestrad palmolja gav upphov till ökad risk för bildning av blodplättar.
  * Livsmedelsverket har vid ett stickprov funnit förhållandevis höga halter av extraktionsbensin (hexan) i margarinerna Milda och Becel/Nytta.
  * Lösningsmedel, som får fraktas i båttankar som senare skall frakta matfetter, är t ex hexan, aceton och ett hundratal andra kemikalier.
  * Vid deodoriseringen behandlas fettet med mycket hög temperatur, vanligen 230 grader C. En rykande stekpanna har temperaturen 170 grader C. En förstklassig olivolja får inte upphettas till mer än 40 grader för att omvandlingsprocesser inte skall ta vid.


Borttagna näringsämnen

Vid den kemiska behandlingen utplånas, reduceras eller förändras viktiga näringsämnen i fetterna. Vi skall komma ihåg att många viktiga näringsämnen och vitaminer är lösta i fett, som på detta sätt blir en unik transportör till vår kropp av sådana ämnen. Här kan nämnas växtsteroler, antioxidanter, karotenoider etc. Att förstöra sådana ämnen är allvarligt och blir desto mer oacceptabelt då raffineringen bara har ett kosmetiskt syfte - att ta bort de naturliga egenskaperna så att fettmassan sedan skall kunna ges en ny färg, lukt och smak. Man vill göra en kemiskt framställd smörimitation. Det skulle gå att tillverka ett godtagbart margarin av naturliga vegetabiliska fetter och oljor, men denna produkt skulle vila på sin naturliga färg, lukt och smak. T ex grönt och smaka oliver om margarinet var gjort av olivolja. Här skulle alla fettlösliga näringsämnen finnas kvar och vara opåverkade. Här skulle det inte finnas rester av extraktionsbensin och andra processkemikalier.
  Producenter brukar påstå att raffineringen är en form av ”rening”. Detta är vilseledande - närmast nonsens. Varför behöver inte en fin kallpressad olivolja ”renas” med natronlut, citron/fosforsyra, blekmedel och hög temperatur?
  När fettet härdas eller omestras kan man misstänka att dessa molekylförändrande processer även förändrar alla känsliga fettlösliga ämnen - t ex fosfolipider som byggs in i våra nervbanor. Detta är inte undersökt enligt de internationella kontakter jag haft i frågan.


Samband mellan margarin-konsumtion och hälsorisker:

  * Många vetenskapliga rapporter visar samband - bl a hos barn - mellan konsumtion av margarin eller fleromättade fetter och allergiska reaktioner. Även intag av transfetter har samband med allergiska reaktioner. Också de som arbetar i margarinindustrin kan drabbas.
  * Fleromättade fetter sätter ned immunförsvaret och hindrar att nytransplanterade njurar stöts bort om patienten intar detta fett.
  * Olika sjukdomstillstånd i huden, bl a hudcancer, kan relateras till en typ av nedsatt immunförsvar där, som beror på UV-strålning, s k foto-immunosuppression. Smör, till skillnad från margarin, upphäver foto-immunosuppression.
  * I smörfett finns konjugerade linolsyror (CLA). Dessa har i många rapporter visat sig ha gynnsamma effekter på vår hälsa. CLA förbättrar vårt immunförsvar.
  * En finsk studie visar att barn som utvecklade atopiska sjukdomar hade tidigare ätit mindre smör och mer margarin än barn som inte insjuknat.
  * Folkhälsokommittén i Västra Götaland har visat att i den grupp bland elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör.
  * Margarin och industritillverkade matoljor förorenas högst sannolikt med ett stort antal kemikalier, av vilka de allra flesta inte är godkända. Ingen myndighet ingriper eller mäter upp resthalterna. Detta kan vara orsaken till sambanden mellan industritillverkade etter och allergier.


Diabetes

  * Diabetiker bör hämta sin energi från fett, proteiner och kolhydrater. Senare forskning visar att den fettsnåla kosten ger sämre kontroll av sjukdomen än kolhydratsnål kost.
  * Av de olika typerna av fett, tycks mättat och enkelomättat fett inte påverka diabetessjukdomen.
  * Fleromättat fett kan försämra diabetes hos äldre. I andra studier kan det förbättra sjukdomen. Skillnaden kan bero på vilket fleromättat fett man väljer. Intag av fett med en stor andel omega-6 fettsyror och ett högt förhållande mellan omega-6 och omega-3 bör undvikas.(T. ex solrosolja).
  Möjligen kan skillnaden också bero på om det fleromättade fettet - känslig för oxidation - är berövat sina antioxidanter genom kemiska processer, eller om det är icke processat och då åtföljs av sina naturliga antioxidanter.
  * Diabetiker bör inte äta oxiderade fetter. Processade fleromättade fetter härsknar (oxiderar) lätt.
  * Härdade fetter (transfetter), som bl. a. finns i vissa margariner, bröd, kakor, pulversåser, buljongtärningar, choklad m. m. visar klarast samband med diabetes, men även andra sjukdomar.
  * Konjugerade linolsyror (CLA), som finns i smör och mjölk, tycks förbättra diabetessjukdom.


Cancer

  * Det finns många rapporter som visar ett samband mellan margarin eller fleromättat fett och olika cancerformer, t ex cancer i bröst, prostata, njure, bukspottskörtel och ändtarm.
  * Utgången av cancersjukdom förvärras av margarin.
  * Immunförsvaret, som hjälper oss att bekämpa cancer, sätts ned av fleromättade fetter.
  * Immunosuppressionen märks på så sätt att intag av fleromättade fetter gör att transplanterade njurar inte stöts av så lätt.
  * En speciell nedsättning av hudens immunförsvar sker genom solens UV-strålning, s k fotoimmunosuppression. Smör kan upphäva detta, till skillnad från fleromättat fett och margarin. Fotoimmunosuppressionen sätts i samband med hudcancer och andra sjukdomstillstånd i huden.
  * Det finns misstankar att olika kemikalier inom margarinindustrin samt föroreningar i oljorna ger upphov till cancer hos de anställda.
  * Man måste ha en rimlig mekanism som kan förklara orsaken till att intag av ett särskilt fett har samband med cancerförekomst.
  * Det är inte så att fett i sig är cancerframkallande, utan här diskuteras i stället fettets innehåll av kemikalierester efter processerna i fettindustrin, förorening genom båtfrakt i kemikalietankar samt miljögifter. Men även borttagandet och frånvaron av viktiga näringsämnen och antioxidanter i processade fetter, samt s k konjugerade linolsyror (CLA), är möjliga orsaker till sambandet med cancer.
  Andra orsaker till canceruppkomst kan vara innehållet av PAH i processade fetter.


Min kommentar:

Bland fleromättade fetter finns två typer som vi måste värna om. Det är omega-3 och CLA. Genom att äta främst fisk löser man detta problem. De finns även i smörfett om korna betar ute. Raffinerade matoljor med fleromättat fett bör undvikas.
  Den som vill veta mer om margariner - framställning, lösningsmedel, hälsorisker m m - hänvisas till min hemsida www.gunnarlindgren.com Se även Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida: www.konsumentsamverkan.se Där finns ett brev till folkhälsoministern om fettsnål kost och risken för att drabbas av diabetes. Livsmedelsverket vill av okänd anledning att även barn skall äta margarin, denna kemiskt framställda produkt, och säger (mars 2002) på sin hemsida www.slv.se:
"Små barn behöver mer fett än vuxna och att ett vanligt bordsmargarin passar bättre. Först i 3-4-årsåldern kan barnen gå över till lättmargarin."
Vanlig bröstmjölk är rik på både kolesterol och mättat fett - två viktiga ämnen för det växande barnet. Att med dagens kunskap, om sambandet mellan margariner och allergier m m, rekommendera margarin väcker en rad obehagliga frågor om Livsmedelsverkets integritet när det gäller rekommendationer om fett och kost. Varför skall en treåring äta lättmargarin?
  Vem har nytta av det?