Världens första AIDS-fall

- Ett medvetet försök till vetenskapligt bedrägeri, anser ansedd amerikansk forskare



av Ingemar Ljungqvist

Inför världsaidsdagen den första december 1995 hade olika tidskrifter såsom Folkhälsoinstitutets HIV-Aktuellt och den projekttillverkade ungdomstidningen Lifestyles (som distribueras i massupplaga till Sveriges skolungdomar) gått ut med "fakta" om sjukdomen Aids.
  Bland annat skriver man att epidemin upptäcktes 1981 och att det första kända fallet var en ung engelsk sjöman som dog 1959.
  Med dessa rader vill man också övertyga läsaren om att HIV är ett ur naturen sprunget virus, som förmodligen härstammar från det svarta Afrika.
  En kritisk källgranskning skulle gett helt andra slutsatser. De första säkerställda Aidsfallen som hade en epidemi i släptåg uppträdde hos vita, unga, välutbildade, fd friska homosexuella män på södra delen av Manhattan i New York årsskiftet 1978-79 (ref.1).
  Detta vefifierades när man senare testade sparade blodprover på de drygt 1 000 homosexuella som frivilligt deltagit som försökspersoner i ett medicinskt vaccinexperiment (ref.2).
  1981 hade det blivit så många fall i USA att man kunde definiera Aids som en ny sjukdom. 1982 upptäcktes de första säkerställda fallen i såväl Sverige (ref.3 ) som i Afrika (Rakai-distriktet i Uganda) (ref4).
  Vad beträffar den engelske sjömannen som dog 1959 i en immunbristsjukdom gäller följande: den avlidne var en 25-årig tryckerilärling från Manchester vid namn David Carr som tidigare gjort militärtjänst inom engelska flottan. Han avled av en dittills okänd immunbristsjukdom. Hans kvarlevor sparades nedfrysta och delar tinades upp 1990 för att undersökas med avseende på HIV. Forskargruppen Corbitt och Bailey fann när de jämförde gensekvenser från gag-delen (ref.5) på HIV och de sparade vävnadsprovema en överensstämmelse, vilket gjorde att de drog slutsatsen att HIV funnits redan 1959 (ref. 6 ).
  För en riktig vetenskap måste de experimentella resultaten kunna göras om. För tre år sedan upprepade en amerikansk forskargrupp ledd av den välrenommerade aidsforskaren David Ho försöken. De kom fram till att det gamla viruset från 1959 var alltför likt samtidens HIV. På grund av att HIV muterar så snabbt uteslöt Ho att det rörde sig om ett gammalt virus. Istället måste det vara en kontaminering, dvs att proverna blivit nedsmittade i laboratoriemiljö. Ho går till och med så långt att han säger att detta kan bero på två saker: antingen på ett olycksfall i arbetet - vilket vore högst osannolikt, eller beror det på att man avsiktligt förväxlat proverna.
  Alltsedan detta skedde har den amerikanska forskargruppen på begäran fått vävnadsprover tillsända och trots 14 månaders intensiva studier har de inte lyckats detektera något HIV i kvarlevoma (ref.7 ).
  Frågan är vad som hände med de olika vävnadsproverna?
  - De kommer hursomhelst från två olika personer, säger David Ho. Den ende som kan besvara denna fråga är professor Williams i Manchester, som är ansvarig för att ha skickat ut de förvillande proverna.
  Det minsta man kan säga är att bevisen för att HIV redan fanns 1959 är minst sagt undermåliga. Kanske är det frågan om ytterligare ett medvetet vetenskapligt bedrägeri inom Aidsforskningen (Forskarduon Essex och Gallo ( ref.8) har flera sådana på sitt samvete). I syfte att förlägga ursprunget till Afrikas natur, där engelska tryckerilärlingar blir förvandlade till sjömän som underförstått besökt afrikanska hamnstäder.
  Detta är också genant för svensk vetenskap som utan egen källkritik ger journalister bakgrundsmaterial som utmynnar i att förstärka den från Gallo och Essex (ref.9) stämmande rasistiska versionen om Aids uppkomst. Enligt denna var det den svarte mannens närstående förbindelser med gröna markattor som gav upphov till århundradets stora världsepidemi av Aids.



Referenser/Fotnot

1. CANTWELLA. AIDS and the doctors of death. Aries Rising Press, Los Angeles 1988
2. STEVENS et al. HTLV-III infection in a cohort of homosexual men in New York City, JAMA 1986: 255: 2167-72
3. WINFRIDSSON, HIV-aktuellt 6, Särtryck 10, 1995
4. SERWADDA et al. Slim disease. A new disease in Uganda and its association with HTLV-III infection. Lancet 1986: 11: 849-52
5. gag-delen = ett genavsnitt på HIV och andra retrovirus som uppvisar flera likheter hos många virus, och därmed inte är artspecifikt.
6. CORBITT G et al. HIV infection in Manchester 1959. Lancet 1990: II: 51
7. SOTSCHECK. US-Team: Erster AidsToter hatte kein Aids. Taz, Berlin, 25/26 Mars 1995
8. LJUNGQVIST K INGEMAR. AIDS TABU, 255 sidor. Carlssons Bokförlag, Stockholm 1992.
LJUNGQVIST K INGEMAR. Upptäckten av HIV - ett vetenskapligt drama. Norrskensflamman 1993: 14: 6.
KOCH MICHAEL G. Aids -vom Molekill zur Pandemie, Spektrum der Wissenschaft, Heidelberg 1989.
9. WONG-STAAL & GALLO. Human T-lymphotropic retroviruses. Nature 1985: 317: 395-403
KANKI, ESSEX et al. Isolation of T-lymphotropic retrovirus related to HTLV/LAV from wild-caught African green monkeys. Science 1985: 230: 951-54