Olle Redhe - Tandläkaren som botade dödligt sjuka av Ingemar Ljungqvist Tandläkaren och fotografen Olle Redhe från Falun blev tack vare en patient uppmärksammad på sambandet mellan kvicksilvret och diffusa symtom. Detta gjorde honom intresserad av hela amalgamproblematiken. En lång erfarenhet gjorde att han till och med kunde få en patient som diagnostiserats med ALS att återvända till hälsa. Detta genom en skickligt utförd amalgamsanering i tandläkarstolen. - Om du har amalgamfyllningar i dina tänder och lider av sjukdomssymtom, finns det stor risk att din sjukdom beror på det kvicksilver som dina tänder släpper ifrån sig.   Så klart uttrycker sig i dag Olle Redhe efter mer än 30 års yrkeserfarenhet vid tandläkarstolen. Och då finns det också stora möjligheter till en avsevärd förbättring.   Mest remarkabel är de mirakel Olle Redhe som tandläkare uträttat med de patienter som på neurologiska kliniker fått diagnosen ALS. ALS är en förkortning för Amyotrofisk Lateral Skleros - en sjukdom som av medicinarna betraktas som obotlig och vars utgång är döden.   Det är enligt medicinsk kunskap en sjukdom som angriper nervsystemet och där de första symptomen uppträder i fingrar och tår, för att sedan få extremiteterna att bli alltmer försvagade. En sjukdorn som varje år drabbar många svenskar, och vars grundorsak är okänd. Den har först nu fått ett ansikte sedan Maj Fant drabbats. Det går att bota ALS Patienten, en 29-årig kvinna, kom till Redhes klinik strax före Redhe skulle ha en längre tids ledighet. Efter ingående samtal kom man fram till att kvinnans sjukdom kunde ha ett samband med tidigare tandläkarbehandlingar, då patienten upplevt svåra problem efter sina besök.   Man hade kommit överens om hur behandlingen skulle läggas upp, med en successiv sanering av plomberna, men denna gång var tidsaspekten viktig. Efter några timmars övervägande valde kvinnan att sanera flera fyllningar på en gång - något som brukar medföra en ökad kvicksilverfrisättning.   Resultatet lät inte vänta på sig. Kvinnan fick svåra problem med huvudvärk, köldfrossa, astma och andningssvårigheter redan den påföljande natten. Tecken som för den skicklige terapeuten tyder på att antagandet om ett samband mellan sjukdom och kvicksilver var riktigt.   Fortsättningen skulle bli en solskenshistoria. Efter sex veckor kunde hon åter gå i trappor utan att känna den ryggsmärta som hon haft före besöken hos Redhe. Fem månader senare var det dags för återbesök på neurologkliniken och efter en veckas undersökningar kunde man konstatera:   "Neurologstatus är helt utan anmärkning. Patienten har således ej någon sjukdom av typen ALS. Informerades om att hon nu är neurologiskt helt frisk." Trots att patienten, som också kände sig helt frisk, informerade ansvarig professor om amalgamsanering, fanns inte ett ord om detta i journalen.   Men denna solskenshistoria är inte den enda med ALS. Ytterligare några ALS-patienter har behandlats med överlevnad som resultat. Sjukdomens förlopp har stannat upp. I ett fall behandlade Redhe en man för 15 år sedan och som fortfarande är i livet, om än rullstolsbunden. Men medicinarna framhärdar att sjukdomen är obotlig, men så är ju bara Olle Redhe tandläkare. Redhe utvecklar ny patientstol Olle Redhe blev färdig tandläkare som 26-åring 1958.   - Då gällde det att börja att sanera i det svenska kariesträsket.   Men Olle Redhe ville mer. Han var klar över att tandläkarens arbetssituation var dålig: att stå på ett ben och balansera med böjd rygg över patienten, samtidigt som man skulle göra ett hantverk som krävde en precision på hundradelar av en millimeter, var för Redhe oacceptabelt.   Med sinne för form - Olle Redhe är som fotograf representerad på bl a Museum of modern art i New York - utvecklade han, utifrån de kontakter han hade i USA, en ny praktiktyp med bl a en patientstol, där patienten ligger ner och tandläkaren kan sitta. Utrustningen och inredningen tvingades han konstruera själv. I dag använder de flesta tandkliniker Redhes inredningar och detta långt utanför Europas gränser. Sambandet felaktigt bett och huvudvärk Nästa steg var att förbättra bettet hos patienterna. Som den vetgiriga och frågande person som Olle Redhe är, misstänkte han att det förelåg ett samband mellan den besvärande huvudvärk som många patienter led av och att obalans i bettet kunde vara orsak.   I en lika enkel som genial studie lät han 94 patienter som besvärades av obotlig huvudvärk eller migrän få sina tänder korrigerade, så att bettet blev harmoniskt. Resultatet var enastående: 64% blev helt bra. 28% noterade en avsevärd förbättring och 3% en svag förbättring medan bara 5% inte noterade någon skillnad.   Ett forskningsresultat som detta skulle kunna betyda bättre hälsa för hundratusentals människor runt om i landet - om man tagit tillvara på det. Men de flesta professorerna inom bettfysiologin var kallsinniga. Och Redhe hyser inte någon större respekt för dem.   Han vet själv att när han gick som tandläkarstuderande, var det en del av dem som hade tummen mitt i handen och blev kuggade i de praktiska övningarna. De räddade ändå sin karriär genom att fortsätta, men inte som tandläkare där det krävs precision, utan de gick vidare på den akademiska banan som docenter och professorer. Det är för övrigt ett generellt beteende som går igen inom många delar av vårt samhälle. Sambandet amalgam och sjukdomssymtom En av de patienter som Redhe hade och som inte noterat någon påtaglig förbättring, sa emellertid ifrån att problemen berodde på det giftiga amalgamet.   Olle Redhe uppfyllde då kvinnans önskningar att bli av med amalgamet enbart utifrån ett patientpsykologiskt perspektiv, då hon också varit inlagd på psyket för sina symtom. Själv trodde Redhe inte att behandlingen skulle leda någon vart, men hon blev bra. Detta var en viktig upptakt till det fantastiska pionjärarbete som Olle Redhe sedan utfört för att hjälpa de som på grund av sina läckande amalgamplomber överbelastar sina organ med kvicksilver.   En ny studie tog vid, denna gång med 100 konsekutiva patienter, där grundorsaken kunde tänkas vara en tungmetallpåverkan. Före amalgamsanering vidtogs grundliga intervjuer med de sjuka. Olika symtom protokollfördes. Bl a var det många som hade fått diagnosen fibromyalgi = mjukdelsreumatism. Enligt Olle Redhe är det rena "slaskdiagnosen". Dessa brukar man ta till inom skolmedicinen när man vare sig vill eller kan gå till botten med problemen och då blir de också olösliga.   Tillsammans hade de 100 patienterna uppgivit inte mindre än 3.976 olika symtom, dvs nästan 40 symtom - avsteg från hälsa - per patient. Efter en noggrannt genomförd amalgamsanering blev resultatet efter en kontrolltid på nästan 4 år: 58% av symtomen försvann och i ytterligare 10% skedde en lindring.   Olle Redhes egna slutsatser av försöket kan sammanfattas i två ord:   - Biologisk tandvård, dvs vi måste fä en helhetssyn inom tandvården, där vi ser till hela människan och inte begränsar sikten till enskilda tänder Man måste söka efter grundorsaken till ohälsa i stället för som nu enbart kupera symtom.   För svensk sjukvårds del skulle detta, förutom att patienterna blir friska eller nästintill, också innebära en ekonomisk lättnad. Under 20 års tid har svensk sjukvård fått växa ohämmat och kostar nu 120 miljarder per år för patienter som jagar bot. Olle Redhes belöning För sitt engagemang att hjälpa sjuka människor har Olle Redhe 'belönats" med en prickning av ansvariga myndigheter. Fyra gånger har han blivit granskad där kollegor eller läkare anmält honom. Olle Redhe finner en förklaring till dessa påhopp:   - Så länge som Socialstyrelsen hävdar att ingen blir sjuk av amalgam, anses det klandervärt att avlägsna amalgam av hälsoskäl.   Hans tandläkargärning och flitiga kontakt med kvicksilver hade också så när kostat honom själv livet. Från att ha varit frisk i över femtio år drabbades han 1989 av en hjärtinfarkt. Redhe ser det själv som att det var resultatet av en överbelastning av det egna systemet, där självfallet kvicksilvret var boven i dramat.   En alternativbehandling med framför allt det tungmetallbindande EDTA i Danmark gör att Olle Redhe fortsätter sin kamp, men han tvingades stänga sin praktik. Efterföljare Iréne Brednert kunde efter övergångssumman en krona ta över.   Irénes historia är också den fantastisk. Redan som 16-åring började hon må dåligt. Trots sjukdomar som reumatism och anorexia, fullföljde hon sin tandläkarutbildning och praktik, ofta avbruten av sjukskrivningar. Hon och en kollega bytte ut sitt amalgam 1986 mot ett ersättningsmedel, men det var inte heller tillräckligt, utan genom Redhes försorg fick hon byta en gång till.   Från att ha vägt som lägst 36 kg har hon nu haft fem friska år bakom sig och födde sitt första barn som 42-åring. Både Iréne Brednert och Olle Redhe poängterar hur viktigt det är att en sanering utförs riktigt. Det är inte bara ersättningen för amalgamet som är viktig, utan också vilken isolering som läggs mellan tanden och compositmaterialet.   - Man får inte göra ett avsteg från biologiska principer en enda gång, säger Iréne, och då räcker det fåtal tandläkare som har rätt utbildning inte till för det enorma hjälpbehov som finns.   Här blir det svårigheter för den sjuke, men Olle Redhe rekommenderar de sjuka att de helt enkelt införskaffar hans böcker och med dem som hjälp lär upp sin tandläkare. Är de inte med på noterna, prövar man nästa tandläkare. Ty, Olle Redhe säger att det måste bli patienternas krav som styr.   Redhe har som terapeut sedan länge insett att det bara är en mycket bred opinion som kan förändra något inom den medicinska världen. Ett finurligt grepp som Olle Redhe använt sig av är att hans patienter före behandling måste skriva på att de ej är anonymitetsskyddade. Då blir det lätt för Redhe att göra statistiska utvärderingar, liksom att skapa opinion för en bättre folkhälsa. Den som tvivlar på de uppgifter Redhe ger, skall också lätt kunna kontrollera uppgifterna med patienten själv. Politiker kämpar för folkhälsan En som inte är anonymitetsskyddad är Görel Thurdin, som efter att besökt Olle Redhe både som patient och som intresserad miljöpolitiker, fört upp amalgamfrågan på ett politiskt plan.   När Görel Thurdin var biträdande miljöminister såg hon till att det lades lagförslag som förbjuder amalgam.   Men hon fick gå omvägen över miljölagstiftningen, där det skall bli ett stopp för all kvicksilveranvändning år 2000. Det inbegripen också det enda ställe där Socialstyrelsens experter länge hävdat att det varit ofarligt, nämligen i munnen på människor.   Men det var en hård kamp Görel fick föra. Kraftigaste försvararna för kvicksilvret fann hon hos Huddingeprofessorema Langworth och Elinder. Dessa herrar fick också nåd hos Socialstyrelsens Örtendahl och Per Swartling, vilka försvarade amalgamet och vägrade att se samband.   Görel Thurdin hade en grundläggande vision i sin envisa kamp:   - Jag utgick från människan. Vi måste vara rädda om det levande. Dessutom kostar det oerhört mycket för samhället.   Görel Thurdin förespråkar också ett helhetens synsätt på hälsa - det måste vara oerhört mycket billigare att utesluta farliga behandlingsmetoder, men de samhällsekonomiska kalkylerna för ett sådant nytänkande vill inte ens våra "experter" visa upp.   Det behövs tydligen både en kvinna och en som själv befunnit sig i patientsituationen för att attackera och besegra det mäktiga patriarkat som länge gjort stora pengar och karriär på att fylla de flesta svenska munnar med totalt 60 ton kvicksilver.   Den lagstiftning Görel Thurdin lyckats genomdriva betyder ett stort steg i rätt riktning, men ännu återstår en lång väg att gå. Ännu återstår några år fram till år 2000, men framför allt kan problem uppstå när gamla amalgamfyllda plomber börjar ge ifrån sig sitt kvicksilver. Dessutom är problemet internationellt och där kan Olle Redhes pionjärarbete spela stor roll. Till sina utländska kollegor är Olle Redhes ståndpunkt entydig:   - Den tandläkare som använder amalgam spelar rysk roulette med sina patienters hälsa. FOTNOT: Olle Redhes två böcker heter: Invalidiserande huvudvärk ett onödigt ont och Sjuk av amalgam. Förlaget R-Dental AB, Falugatan 1, 791 71 Falun.