|
kan ligga bakom schizofreni av Tuula E Tuormaa Vetskapen om att allergier mot mat och kemikalier på ett otrevligt sätt kan påverka sinnestillståndet och beteendet hos känsliga individer har funnits länge. Gamla rapporter, likaväl som nutida forskning, har klarlagt att allergier kan påverka varje del av kroppen, inklusive centrala nervsystemet. De kan förorsaka en mångfald av symtom, som trötthet, långsam tankeförmåga, irritation, upprördhet, aggressivt beteende, nervositet, ångest, depression, schizofreni, hyperaktivitet och olika inlärningssvårigheter. (Ref 1-6) Allergiska reaktioner hos känsliga personer kan orsakas av en skiftande mängd ämnen. I de flesta fall är en och samma individ överkänslig för flera matvaror och kemikalier. Det mest övertygande beviset för att det förhåller sig så, kommer från ett väl utfört dubbelblind-placebokontrollerat försök utfört av doktor Egger och hans medarbetare. De studerade 76 hyperaktiva barn, för att utröna om dieten kan bidra till beteenderubbningar. Resultaten visade att 79 procent av de testade barnen reagerade negativt mot konstgjorda livsmedelsfärger och konserveringsmedel. Främst gällde detta tartrazin och bensoesyra, vilka båda framkallade en markant försämring i barnens beteende. Det ska emellertid noteras att inget barn enbart reagerade på dessa två ämnen. I själva verket fann man att 48 olika matvaror kunde framkalla symtom. Av de testade barnen reagerade 64 procent på mjölk, 59 på choklad, 49 på vete, 45 på apelsiner, 39 på ägg, 32 på jordnötter och 16 på socker. Det var inte bara barnens beteende som förbättrades efter den individuella förändringen i dieten. De flesta andra symtom såsom huvudvärk, kramper, ont i kroppen, kronisk snuva, värk i armar och ben, hudutslag och munsår förbättrades också. (Ref 7) En liknande dubbelblind kontrollerad födoämnesstudie utfördes av Egger på 88 barn som led av återkommande migrän. Liksom vid föregående studier reagerade de flesta barnen på flera matvaror och kemikalier. Det som gav flest reaktioner var mjölk, hos 27 av barnen, ägg hos 24, choklad hos 22, apelsiner och vete hos 21, bensoesyra hos 14 och tartrazin hos 12. Efter modifierad diet hade inte bara migränen lindrats, utan även andra fysiska symtom som smärtor i kroppen, muskelvärk, kramper, kronisk snuva, återkommande munsår, astma, eksem samt en mängd beteendestörningar. (Ref 8) Vuxna drabbas också av mat- och kemiallergier. Doktor Philpott, en amerikansk allergiexpert, undersökte 250 emotionellt störda patienter. Genom en eliminerings och provokations-diet undersökte han förekomst av mat- eller kemikalieöverkänslighet. Testet tillgick så att vissa födoämnen och kemikalier först uteslöts helt ur födan för att sedan försiktigt återintroduceras. Philpott fann att de flesta symtom tycktes inträffa hos personer som diagnostiserats som psykotiska. Av 53 personer diagnostiserade som schizofrena, reagerade 64 procent negativt på vete, 50 på mjölk, 75 på tobak och 30 på petrokemiska kolväten. De emotionella symtomen orsakade av allergiska reaktioner varierade från milda symtom såsom yrsel, suddig syn, ångest, depression, spänningar, hyperaktivitet och talsvårigheter till avsevärda psykotiska problem. Samtidigt erfor också patienterna diverse fysiska symtom som huvudvärk, ostadighetskänsla, svaghet, hjärtklappning, muskelvärk och smärtor. (Ref 9) Dessa studier är förstarangsexempel på hur problem orsakade av allergier ofta framkallar en kaskad av fysiska och mentala symtom och påverkar många kroppsliga system. De inte bara påverkar centrala nervsystemet och hjärnan, utan berör hela kroppen på olika sätt. Vidare är dessa symtom mycket specifika för varje enskild individ, dvs samma mat eller kemikalier framkallar nästan aldrig samma symtom hos olika personer. Därför kan diagnosen enbart ställas individuellt efter en eliminerings- och provokationstest. Om det sker några reaktioner, blir diagnosen positiv. Det måste påpekas att detta test måste utföras under övervakning av expertis, särskilt om symtomen omfattar epileptiska anfall, astma, schizofreni eller allvarliga depressioner. En utmärkt referensbok om klinisk forskning är "Nutritional Influences on Mental Illness", skriven av läkaren Melwyn Werbach. Han tar i boken upp hundratals forskningsstudier som publicerats i olika medicinska tidskrifter från hela världen. Dessa visar att eliminerings- och provokationsdieten har kunnat användas på ett säkert och effektivt sätt i behandlingen av människor som lidit av olika mentala hälsoproblem. (Ref 10) Några av dessa studier redovisas nedan. Trettio patienter som led av ångest, depression, förvirring eller koncentrationssvårigheter testades i ett placebo kontrollerat försök för att utröna om födoämnesallergier verkligen kunde framkalla mentala problem. Resultaten visade att enbart antigener, inte placebopreparat, kunde framkalla djup depression, nervositet, allmän ångest, förlust av livslust och svårartad mental tomhetskänsla. Den föda/kemikalier som framkallade de svåraste mentala reaktionerna var: vete, mjölk, rörsocker, tobaksrök och ägg. (Ref 11) Nittiosex patienter med diagnoser som alkoholberoende, allvarliga depressiva sjukdomar och schizofreni jämfördes med 62 kontrollpersoner utvalda bland vuxen sjukhuspersonal för en eventuell mat/kemikalie allergi. Resultaten visade att de som diagnostiserats som depressiva hade högsta frekvensen av allergier. 80 procent var allergiska mot korn, medan alla var allergiska mot äggvita. Över 50 procent av alkoholisterna som testades var allergiska mot äggvita, mjölk, råg och korn. I gruppen med diagnosen schizofreni var 80 procent allergiska mot både ägg och mjölk. I kontrollgruppen hade nio procent allergiska problem. (Ref 12) Schizofrena patienter med standardbehandling, fick som tilläggsbehandling en diet utan sädesprodukter och mjölk när de var på sluten anstalt. Dessa kunde skrivas ut dubbelt så snabbt som de kontrollpatienter som fick en mjölrik diet. När vetegluten i hemlighet tillsattes den annars sädesfria dieten medförde det att ovannämnda effekt uteblev. Detta resultat gör att man bör misstänka vetegluten som en orsak till schizofrena symtom hos känsliga individer. Aggressivitet som utslag av en allergisk reaktion är ett väldokumenterat fenomen, som har varit känt för forskare sedan början på det här århundradet. Antigenerna tros påverka det centrala nervsystemet direkt, troligtvis genom att åstadkomma en icke-inflammatorisk utvidgning av hjärnan. Individer med aggressiva allergiska reaktioner beskrivs vanligen som impulsiva, stridslystna, oroliga, perversa och grälsjuka. Reaktionsmönstret sträcker sig från irritation till psykotiskt aggressiva reaktioner och kan framkallas av en mängd olika ämnen, inklusive matvaror, kemikalier och mediciner. (Ref 14) Det är svårt att uppskatta hur många som berörs av födoämnesallergier/intoleranser. En ganska ny rapport från MAFF säger att det drabbar uppskattningsvis en person på 10.000 (Ref 15). Andra undersökningar har visat att två av tio kan vara berörda av vanliga matvaror och/eller deras tillsatser. Officiellt anser man att färre än två på hundra visar överkänslighet. Detta resultat baserar sig på tillämpning av nuvarande accepterad diagnosteknik (Ref 15). I själva verket borde en uppskattning på två av tio vara mer realistisk, eftersom nuvarande diagnosteknik inte mäter så kallade maskerade allergier, vilka enbart kan diagnostiseras genom eliminerings- och provokationsdiet. Mindre barn tycks alltid vara de första att drabbas av miljöstörningar, inklusive mat- och kemikalieallergier. De unga, som har ett nervsystem statt i utveckling, tycks vara särskilt i riskzonen när det gäller varje allergen eller toxisk överbelastning. Detta leder ofta till olika beteendestörningar såsom hyperaktivitet och inlärningssvårigheter. Fastän det rätta antalet inte är känt uppskattas i nyligen gjorda undersökningar att ett barn av tio reagerar negativt på några vanliga livsmedel och/eller deras tillsatser. (Ref 17) Många av de mediciner som används inom psykiatrin är mycket lika antihistamin i sin uppbyggnad. Antihistamin används för behandling av allergier. Tricyclic och närstående antidepressiva medel såsom imipramin (Tofranil) och Amitriptylin är också kända för att undertrycka hjärnans histaminreceptorer. Dessutom är följande mediciner, som används i behandlingen av psykoser även kända för att inhibera histaminproduktionen: phenothiazinderivat som klorpromazin (Largactil), promazin (Sparin), Thioridazin. Promethazin, som används i behandlingen av ångest, är också vanligt vid allergibehandling. (Ref 19)  Födan är viktig.
Att antihistaminliknande mediciner används i behandlingen av mentala sjukdomar, tyder på att en del av de mentala sjukdomarna i själva verket kan ha ett allergiskt ursprung. Om så är fallet, skulle det säkerligen vara etiskt riktigt att föreslå, innan någon medicinering skrivs ut, att alla personer som lider av mentala hälsoproblem först blir testade för en möjlig födoämnes/kemikalieintolerans. En grundlig fysisk undersökning borde också göras. Detta blir uppenbart när man studerar arbetet av Hall. (Ref 20) Hall och hans kolleger utförde en grundlig fysisk undersökning av 100 patienter som hänvisats till psykvård. Man fann att 46 av dem hade en fysisk åkomma som orsak, eller som starkt bidragande orsak, till deras psykiska problem. Av dessa 46 visade 28 tecken på en omedelbar förbättring på sina psykiatriska symtom så snart deras underliggande fysiska besvär behandlats. "Schizofrenin" orsakades av folsyrebrist, underaktivitet respektive överaktivitet, sköldkörtel, svår blodbrist, diabetes, undernäring, för lågt blodsocker och av allergier. "Depressioner" orsakades av diabetes, hypothyroidism, hyperthyroidism, hypoglukemi, blodbrist och av zinkbrist. "Personlighetsstörningar" och "hysteriska personligheter" berodde på diabetes och hypothyroidism. "Akuta psykotiska beteenden" orsakades av hypothyroidism, allvarlig blodbrist, diabetes och av allergier. "Ångestneuroser" orsakades av hypoglukemi och undernäring. "Organiskt hjärnsyndrom" orsakades av blyförgiftning, undernäring liksom av allergier. Hippokrates, medicinens fader, föreläste för sina studenter för nära 3.000 år sedan: "Låt din mat bli din medicin och din medicin din mat". Moses Maimonides, den store 1100-tals läkaren utvidgade Hippokrates råd när han sa: "Ingen sjukdom som kan behandlas med diet, skall behandlas på något annat sätt". De hade rätt... Referenser: 1 ROWE AH. Food allergy, its manifestations, diagnosis and treatment. JAMA 1928; 91 (21): 1623-31 2 RANDOLPH TG. Allergic factors in the etiology of certain mental symptoms. J Lab Clin Med 1950; 36: 977 3. HALL K. Allergy of the nervous system: A review. Ann Allergy 1976; 36: 49-64 4 TRYPHONAS H, TRITES R. Food allergy in children with hyperactivity, learning disabilities and/or minimal brain dysfunction. Ann Allergy 1979; 42: 22-27 5 MENZIES IC. Disturbed children: The role of food and chemical sensitivities. Nutr and Health 1984; 3: 39-54 6 RIPPERE V. Some varieties of food intolerance in psychiatric patients: An overview. Nutr and Health 1984; 3: 125-136 7 EGGER J et al. Controlled trial of oligoantigenic treatment in the hyperkinetic syndrome. Lancet 1985; i: 540-45 8 EGGER J et al. Is migraine a food allergy? A double-blind controlled trial of oligoantigenic diet treatment. Lancet 1983; ii: 865-69 9 PHILPOTT WH, KALITA DK. Brain allergies: The psychonutrient connection. Keats publ, inc. New Canaan, Conn, USA 1980 10 WERBACH MR Nutritional influences on mental illness: A sourcebook of clinical research. Third line Press inc. Tarzana, Cal, USA 1991 11 KING DS. Can allergic exposure provoke psychological symptoms? A double-blind test. Biol Psychiatry 1981; 16(1): 3-19 12 SUGERMAN AA et al. A study of antibody levels in alcoholic, depressive and schizophrenic patients. Ann Allergy 1982; 48: 166-71 13 DOHAN FC. GRASBERGER JC. Relapsed schizophrenics: Earlier discharge from the hospital after cereal-free, milk-free diet. Am J Psychiatry 1973; 130 (6): 685-88 14 MOYER KE. Allergy & aggression. The physiology of violence. Psychology Today 1975; juli: 77-79 15 MAFF. Fodd allergy and other unpleasant reactions to food: A guide to food safety directorate. Kan fås från Food Sense, London SE99 7TT 1991 16 YOUNG et al. A population study of food intolerance. Lancet 1994; 343: 1127-29 17 Adverse reactions to food. Topical update - 2, A national dairy council publication. 5/7 John Princes street, London W1M OAP, 1994 18 GORMAN J. Mental health statistics, MIND information unit, december 1993 19 KANOF PD, GREENLAND P. Brain histamine receptors as targets for antidepessant drugs. Nature 1978; 272: 329-33 20 HALL RCW et al. Physical illness manifesting as psychiatric disease. Arch Gen Psychiatry 1980; 37: 989-995 |